måndag 25 oktober 2010

Westergren Airlines

Jens smakar på sanden i Lidköping. Foto: Patrik Elgström.

söndag 24 oktober 2010

Evaldscrossen Giacomina...

Den ene ser lera och förfäras över att en obetydlig yta nu är tråkig att se på.
Den andre ser en gräsmatta och förstår att här har människor haft roligt.

Den ene smyger omkring, störd på sin dagliga hundrastningsrunda, och kapar avspärrningsband.
Den andre stannar upp och frågar intresserat vad som är på gång i området där inget annars händer.


Nej, hindren var inte högre än 40 cm, men marken var lägre.

För den som har funderingar på en Svensk Crossklassiker, d.v.s arrangera dubbelhelg, representera cupen och tävla på samma gång, kan jag till er förmodade bestörtning vänligt men bestämt avråda. Lite som att kasta ägg i glashus med stora lass av tuvor i fårakläder.

Tack allihop ändå, för en fin tävlingshelg. Här är "tse resalts":

Evaldscrossen Villa
Evaldscrossen Giacomina

lördag 23 oktober 2010

Evaldscrossen Villa...

... efter två och ett halvt varv.

Notera särskilt bakväxelbulten som gått av i växelörat.

Plus lite annat skrot som t.ex. en obrukbar kedja, vilket givetvis upptäcks först efter att man rivit ner hela reservcykeln och flyttat över allt framåt midnatt.

Med lite tur (skulle isåfall vara den första den här helgen) så blir det ändå start på reservhojen imorgon.

Nädå, så att det...

fredag 22 oktober 2010

Evaldscrossen...

...tidigt fredag morgon.


torsdag 21 oktober 2010

Synad av Reck.

Cykelsportens Skavlan har slagit till! 

Foto: Christer Hedberg

Mattias Recks intervjuserie i bloggen fortsätter och undertecknad är den senaste i raden att hedras med en frågestund. Läs intervjun i Balanserabloggen.

onsdag 20 oktober 2010

Falun & Ludvika

Oktober månad 2010 raderar alla mina tidigare rekord och omdefinierar begreppet "full planering". Jobb med flytt till nytt kontor, mässor och leverantörsbesök med utlandsresor. Planering, utförande och möten med CX Sverige som står bakom Merida Northwave CX Cup 2010. Uppdrag inom två cupdeltävlingar i Lidköping och en i Göteborg. Samverkan, återkoppling och väskdistribution med Epic och sist men inte minst eget deltagande och en efterlängtad crossatsning. Ikväll var jag dubbelbokad på två telefonmöten men hann ändå få in en timmes träning samt författande av PM, uppdatering av LCK:s hemsida och ett par pressreleaser inför helgen. Allt det här är vardag nu men det kommer att kännas skönt när jag kan fokusera mer på träningen igen. Inför helgens tävlingar i Lidköping blir det till att köra med den energi som finns kvar när allt annat är klart. Som tur är kan jag få en kick av ett bra genomfört arrangemang också, men det ger ju inga cuppoäng.

Så här när dygnets andra arbetsdag lider mot sitt slut känner jag ändå att en kort rapport från helgens crosstävlingar är på sin plats.

Åttonde plats i Falun och sjätte plats i Ludvika gav mig en femteplats i Superklass totalt efter helgen och det är jag riktigt nöjd med. Något begränsad i benen på lördagen efter tre dagars vila och resa så jag fick motvilligt släppa iväg chansen till en femteplats på Lugnet under sista varvet.

Kroppen kändes betydligt mer dynamisk på söndagen och gasreglaget gick att vrida hela vägen när det behövdes. Efter en tidig och oplanerad avledningsmanöver i tangentens riktning fick jag jobba mig fram från runt 15:e plats med fullt fokus framåt tills det var ett varv kvar och dags att säkra placeringen, något jag gjorde på sämsta tänkbara sätt genom att lägga mig i en gräskurva. Med lite asfaltsraka på slutet gick det dock att återta.

Cykeln går fantastiskt fint och om jag bara får lite bättre kontroll på bromsarna så blir det helt perfekt. Tuberna sitter där de ska och 42:an fram känns helt rätt så länge det är torrt och lättåkt. Det lär väl ändra sig för eller senare.

Cred till banläggarna i Falun för en snabb och varierande bana featuring Sveriges tyngsta plankhinder i motlut som fick även de allra mest spänstiga åkarna att "doppa" hojen mellan hindren. Arrangörerna i Ludvika ska också ha mycket beröm för sin känsla i banbygget och de toppade faktiskt Falu CK inom kategorin tokiga hinder med de reflexprydda betonggrisarna som stod på tvären efter ett snabbt asfaltsparti.

Riktigt kul med två torra, publikvänliga banor av helt olika karaktär redan första helgen.

Prestigeklassen i Falun såg en het duell på upploppet mellan "Spurt-Jens" och "Skärmhjälms-Emil" som numer försvarar sin missprydande spoiler med att "den är fastlimmad".

Bildvisning under pågående mys- och återhämtningskväll på vandrarhemmet i Falun. Fr.v: Steve Slättmyr, CCL och Mats Harring.

Allt klart i Ludvika för kontroll av teamets lufttryckschef Patrik Elgström som jobbar med två decimaler. Fr.v: Tufo, Dugast, Tufo, Tufo, Tufo.

måndag 11 oktober 2010

P5:an är här!

Den är inte bara här. Den ligger på bordet framför mig.

Först tittar vi de gamla modellerna:

P1 - iskall.


P2 - prisvärd.


P3 - standard.


P4 - vassast nyss


P5 - omöjlig att motstå.

När andra susar fram i 50 knyck på P1-4 ovan, så glider jag fram bland molnen, totalt avskärmad från omvärlden avnjutandes de renaste och klaraste tonerna från B&W:s senaste mästerverk. För höstens alla flygresor, bussresor och återhämtningsstunder. Från mig - till mig! Tack.

söndag 10 oktober 2010

"Lunkan mötte en blind tant i sanden."

Efter dagens CRC CX Cup i Skatås tog jag ett djupt andetag och blåste av båda tuberna från Revolverhjulen, bröt förseglingen på min tubklisterhink och började pensla. Två par hjul med nya däck. Två lager klister på däcken. Ett lager på fälgarna varje dygn. Kräng på, rulla på kvastskaft och pumpa upp försiktigt. Sedan får de stå från onsdag morgon och gifta ihop sig och när jag kör på lördag kan inget gå fel.

Mina MCK-vänner Patrik och Mattias har gjort precis på ovan beskrivna vis och kände därför stor trygghet under hela den minut de deltog i dagens race innan de kavlade av baktuberna. Själv hade jag på känn att jag låg risigt till så jag höll trycket högt i T30:orna för att kunna fullfölja i det sliriga gräset. Nackdelen var förstås uteblivet grepp på lergräset och mängder av saliv i nacken från Tomas och de andra som låg och svor bakom. Fördelen med 4 kilos tryck är ju att asfaltsslingan och grusrakorna blir väldigt trevliga.

När den belgiska dimman rullade in förstod de att det var dags.

Annars saknades all spets idag som en naturlig följd av åtta dagars kontinuerlig träning och jag körde runt varven i 30 minuter som en diesel och slutade fyra tror jag. Efter Lunkan som fick mersmak, efter Steve som gick som en blodig jo-jo i fältet och efter Axel som jag tror körde sitt livs crossrace med hiskeliga älgakliv i den långa springbacken, snyggt!

Och för oss som gnäller över hundar, löpare och rullskidåkare som är i vägen när vi kör i Skatås - Lunkan mötte en blind tant i sanden! Det slår väl allt?

Här finns en del fina bilder från dagens träning/tävling i Skatås, tagna av Mats Harring som i gott sällskap kavlade tidigt. http://www.pixbox.se/pic_show_id31739531.html

Förutom att stå på startlinjen i årets Cx-cup så är jag, liksom förra året, banchef för tävlingarna i Lidköping. Kanske är vi Sveriges minsta arrangörsgrupp, jag Fredrik & Fredrik, men vi får också fin hjälp från alla LCK:are som ställer upp den 23-24:e oktober. I de roller vi har som projektledare för tävlingen kan det ibland uppstå situationer där man inte vet hur man ska gå vidare. Vid dessa tillfällen mottages tips tacksamt, så för oss och för alla andra i cykelsverige, här kommer ett utdrag från projektledareskolan, nedtecknat från en whiteboard på jobbet:

Tips från Roger (projektledarskolan):
- Döda alltid vittnen.
- Sy upp en folkdräkt.
- Inta alltid försvarsställning, peka på någon annan.
- Om någon verkar nöjd, börja ana oråd.
- Det skall inte mycket till innan det blir fel.
- Det handlar inte om att planera väl utan om hur fort man kan planera om.

Lycka till med era projekt.

lördag 9 oktober 2010

Priser att köra om!

Nästa helg vevar vi igång nationella Merida-Northvawe CX cup med premiärtävling i Falun och som många kanske har sett så är väskmärket Epic Travelgear med och sponsrar cupen i år. En av entusiasterna bakom märket Epic, James Krueger, är själv f.d. cyklist och därför vet han vad cyklister tycker om att välja mellan trasiga vattenpass, solblekta reklamkepsar och torra kanttrådsdäck på prisbordet.

Därför går han in och borgar för fin kvalitet på varupriserna och hostar upp väskor för ca 40 000 kr som kommer att delas ut under cupen. Så här ser Epics prisbord ut för premiärhelgen i Falun/Ludvika - nu vet ni vad ni har att fajtas om.

Tuffa väskor för tuffa pojkar och flickor.

- I bak t.v:
Epic Vapor [4X] 44 liter. En av världens lättaste i sin klass, bestyckad med fyra hjul.

- I bak mitten:
Epic Vapor [4X] 74 liter. Samma som ovan, fast större.

- I bak t.h:
Epic GVS Blackout 67 liter. Hårdskal. "Super lightweight" och "Super strong".

- I mitten och t.v:
2 st Epic Lockerbag 30 liter. Suveränt genomtänkta och mycket populära hos MCK Elit. Passar fint i skåpet på gymmet.

- Liggande:
Epic Mammoth. 100 liter hajgap som sväljer allt. Hjul, utdragbart handtag, ombyggbar till ryggsäck.

Mer information om väskorna hittar ni på http://www.epictravelgear.com/.

Epics nya katalog med bilder från SM i Sollerön på omslaget.

- - - - - - - -

Torsdagskvällen bjöd på årets sämsta träningspass. Ännu en gång vann envisheten över det sunda förnuftet och istället för att lägga ner verksamheten i ett tidigt skede tvingade jag mig igenom en aldrig sinande ström av problem. Jag har tidigare bloggat om den negativa händelsespiralen som uppträder efter ett grovt förstafel och om hur man borde avbryta och lägga sig ner för att dö istället för att bygga agressioner och fullfölja till varje pris.

Hej hopp i cykelbyxorna vid 17.30 och fram med gammelcrossen. På schemat stod ett tiotal hiskeliga långspurter med knappt två minuter vila emellan, i crossterräng. Till min förvåning upptäcker jag, vid en inledande rutinkontroll, att vevarna inte går runt alls. Kändes ungefär som när kedjan kilats fast rejält mellan klinga och kedjestag, men så var inte fallet.

STOPP. Redan här har vi en tydlig signal om att resten av kvällen borde tillbringas med vad som helst utom cykelträning. Vevar som inte går runt måste ju ändå klassas som hyfsat allvarligt och ovanligt. 

Icke. Fick snabbt fram verktyg och tömde hela vevlagerhuset. Vänster lager hade skurit å det grövsta, gick inte att rubba med handkraft. Med hjälp av en stor polygrip och en skyddande frottéhanduk lyckades jag med visst besvär att framkalla en rotation på lagret. Helt otroligt, har aldrig varit med om ett värre haveri. Spray, fett och allehanda botemedel på och omkring lagret och in med alltihop i ramen igen. Vevarna gick nu runt men producerade ett spännande ljud som påminde om kaffekvarnen i köket. Duger att träna på - iväg innan det blir mörkt!

Rullade ner till Hondacrossen som i princip stod under vatten efter dagens regn, tog ett djupt andetag och gav mig ut i sörjan. Efter exakt fyra minuters lugn crossåkning i gräset känner jag hur något är väldigt fel. Baktuben, nyligen limmad av en legitimerad cykelmekaniker, har släppt och skjuter rygg vid ventilen såpass kraftigt att hjulet knappt går runt. Utvalda svordomar uttalades och jag fick rulla hem igen. De fyra minuterna hade dock räckt fint för att täcka mig själv och cykeln i en brun sörja och all transport fick mig att frysa. Mörkret var tio minuter bort och kvalitetsdelen av träningspasset var 25 minuter. Det fanns fortfarande en chans.

Alla som har försökt köra 40-sekundare i tätbebyggt område vet att det inte finns några vinnare där och kvaliteten blev inte den bästa. Jag var i vägen överallt och alla var i vägen för mig. Under en viloperiod använde jag parallell cykelbana för att inte störa biltrafiken i onödan, men ganska omgående stötte jag på en felparkerad bil som spärrade framfarten. Jag vek ut lite försiktigt i bilvägen, hann rulla 150 meter och fick sedan en utskällning av en människa i en skåpbil som vinglade över vägen i sin iver att tillrättavisa mig genom en nedvevad sidoruta.

När väl sista intervallen var avverkad så hade jag bara minuter hem i svinkalla mörkret, vilket innebar att jag gick med syra i benen resten av kvällen. Sur blev ännu surare - en riktig skitkväll, helt enkelt.

Dagens distanspass blev desto bättre och soligare. Vansinnigt vackert höstväder och svaga vindar. Barhänt men skoskydd, då vet man att det är oktober. Imorgon kör vi CRC CX Cup nr 2 i Skatås kl 10 och sedan är vi inne i första cupveckan. MCK-bussen avgår mot Falun kl 15 på fredagen och mitt flyg från Stuttgart landar kl 14.05. Organisatören i mig njuter. Cyklisten i mig skriker:

- Bara handbagage!

onsdag 6 oktober 2010

Trångt i hallen

Under en begränsad del av året rullar tre cyklar på regelbundna scheman varvid den därigenom uppkomna situationen i vår lilla entréhall inte alltid uppfyller ens de lägsta krav vi har på utrymme och ordning. Det är helt enkelt fullt och om en pryl läggs på fel ställe så rasar hela systemet.

Allra roligast är det när takstället till bilen ska användas. För att slippa ha det i sängen så har jag placerat det mot bakre väggen i vårt två kvadratmeter stora förråd, beläget innanför hallen. Utanför står/hänger fyra cyklar, sex hjulväskor och ett antal kilo däck som befinner sig i olika faser i sina livscykler. Ovanpå detta riskerar alltid vår alpina utrustning att braka ner, där den står och balanserar i hörnet insvept i en orange/brun trasig skidpåse från Intersport som var gammal redan när min far hade sönder den.

All utrustning ovan får alltså plats under förutsättning att det stuvas omsorgsfullt och riktigt. Dessvärre spärrar arrangemanget all tillgång till vårt övriga förråd, beläget under trappan. Där återfinns(?) resväskor, cykelväskor och flyttkartonger, packade med millimeterprecision enligt en grovt anpassad lean-devis som någonstans hade ett ursprung i "det som används mest står ytterst".

Ett exempel på detta; mina rullskridskor, senast använda 1996 ligger längst in under det första trappsteget, räknat nedifrån och för att nå dessa måste HELA utrymmet under trappan tömmas. Efter att all sportutrustning listad ovan först avlägsnats. Uppskattad tid för presentation av rullskridskor efter anbefallning, ca 20 minuter. Tid för att lägga tillbaka alltid i rätt ordning så att det får plats; ca 120 minuter. Dessvärre sällskapas mina gamla inlines där inne av moderna slalompjäxor som används mer frekvent, vilket också är orsaken till att varje skidresa föregås av något som påminner om en loppmarknad på framsidan. Men tro inte att något är till salu, vi behöver ALLT.

Första steget vid beträdande av förrådet är alltid att bära ut "de tre".

Igår kväll genomfördes den sista officiella CX-träningen på vardagar med MCK. Vi hann med ett riktigt härligt pass på Hondacrossen där det kördes uppvärmning på kortvarv och därefter två block lagtempo på tröskeln på 5-minutersvarvet. Att ligga och köra varv i en grupp om tre-fyra man är inte bara snyggt och trevligt, det ger en bra förståelse för hur mycket olika misstag kostar. Ett uselt spårval, en sladd, fel växel eller en vurpa. Du får genast ett kvitto på hur många decimeter du blir skyldig och vad det kostar att ta igen. Och vad det kostar att ta sig förbi på fel ställe.

Till, eller snarare efter, det sista ljuset var det racedags - kort och oförlåtande. Fullt skåp direkt och fin-Ridleyn med Revolverhjulen hade en bra kväll. Jag tycks inte kunna vänja mig vid hur följsam och kvick den är och tillsammans med utvilade ben så gick gasreglaget att vrida längre än vanligt. Tre dagar tung träning står nu på schemat inför helgens Introcross del 2, ett bra genrep inför Falun.

Ur iPoden just nu: Marina and the diamonds. Ni har hört hennes robotlåt i Lindexreklamen.