lördag 9 oktober 2010

Priser att köra om!

Nästa helg vevar vi igång nationella Merida-Northvawe CX cup med premiärtävling i Falun och som många kanske har sett så är väskmärket Epic Travelgear med och sponsrar cupen i år. En av entusiasterna bakom märket Epic, James Krueger, är själv f.d. cyklist och därför vet han vad cyklister tycker om att välja mellan trasiga vattenpass, solblekta reklamkepsar och torra kanttrådsdäck på prisbordet.

Därför går han in och borgar för fin kvalitet på varupriserna och hostar upp väskor för ca 40 000 kr som kommer att delas ut under cupen. Så här ser Epics prisbord ut för premiärhelgen i Falun/Ludvika - nu vet ni vad ni har att fajtas om.

Tuffa väskor för tuffa pojkar och flickor.

- I bak t.v:
Epic Vapor [4X] 44 liter. En av världens lättaste i sin klass, bestyckad med fyra hjul.

- I bak mitten:
Epic Vapor [4X] 74 liter. Samma som ovan, fast större.

- I bak t.h:
Epic GVS Blackout 67 liter. Hårdskal. "Super lightweight" och "Super strong".

- I mitten och t.v:
2 st Epic Lockerbag 30 liter. Suveränt genomtänkta och mycket populära hos MCK Elit. Passar fint i skåpet på gymmet.

- Liggande:
Epic Mammoth. 100 liter hajgap som sväljer allt. Hjul, utdragbart handtag, ombyggbar till ryggsäck.

Mer information om väskorna hittar ni på http://www.epictravelgear.com/.

Epics nya katalog med bilder från SM i Sollerön på omslaget.

- - - - - - - -

Torsdagskvällen bjöd på årets sämsta träningspass. Ännu en gång vann envisheten över det sunda förnuftet och istället för att lägga ner verksamheten i ett tidigt skede tvingade jag mig igenom en aldrig sinande ström av problem. Jag har tidigare bloggat om den negativa händelsespiralen som uppträder efter ett grovt förstafel och om hur man borde avbryta och lägga sig ner för att dö istället för att bygga agressioner och fullfölja till varje pris.

Hej hopp i cykelbyxorna vid 17.30 och fram med gammelcrossen. På schemat stod ett tiotal hiskeliga långspurter med knappt två minuter vila emellan, i crossterräng. Till min förvåning upptäcker jag, vid en inledande rutinkontroll, att vevarna inte går runt alls. Kändes ungefär som när kedjan kilats fast rejält mellan klinga och kedjestag, men så var inte fallet.

STOPP. Redan här har vi en tydlig signal om att resten av kvällen borde tillbringas med vad som helst utom cykelträning. Vevar som inte går runt måste ju ändå klassas som hyfsat allvarligt och ovanligt. 

Icke. Fick snabbt fram verktyg och tömde hela vevlagerhuset. Vänster lager hade skurit å det grövsta, gick inte att rubba med handkraft. Med hjälp av en stor polygrip och en skyddande frottéhanduk lyckades jag med visst besvär att framkalla en rotation på lagret. Helt otroligt, har aldrig varit med om ett värre haveri. Spray, fett och allehanda botemedel på och omkring lagret och in med alltihop i ramen igen. Vevarna gick nu runt men producerade ett spännande ljud som påminde om kaffekvarnen i köket. Duger att träna på - iväg innan det blir mörkt!

Rullade ner till Hondacrossen som i princip stod under vatten efter dagens regn, tog ett djupt andetag och gav mig ut i sörjan. Efter exakt fyra minuters lugn crossåkning i gräset känner jag hur något är väldigt fel. Baktuben, nyligen limmad av en legitimerad cykelmekaniker, har släppt och skjuter rygg vid ventilen såpass kraftigt att hjulet knappt går runt. Utvalda svordomar uttalades och jag fick rulla hem igen. De fyra minuterna hade dock räckt fint för att täcka mig själv och cykeln i en brun sörja och all transport fick mig att frysa. Mörkret var tio minuter bort och kvalitetsdelen av träningspasset var 25 minuter. Det fanns fortfarande en chans.

Alla som har försökt köra 40-sekundare i tätbebyggt område vet att det inte finns några vinnare där och kvaliteten blev inte den bästa. Jag var i vägen överallt och alla var i vägen för mig. Under en viloperiod använde jag parallell cykelbana för att inte störa biltrafiken i onödan, men ganska omgående stötte jag på en felparkerad bil som spärrade framfarten. Jag vek ut lite försiktigt i bilvägen, hann rulla 150 meter och fick sedan en utskällning av en människa i en skåpbil som vinglade över vägen i sin iver att tillrättavisa mig genom en nedvevad sidoruta.

När väl sista intervallen var avverkad så hade jag bara minuter hem i svinkalla mörkret, vilket innebar att jag gick med syra i benen resten av kvällen. Sur blev ännu surare - en riktig skitkväll, helt enkelt.

Dagens distanspass blev desto bättre och soligare. Vansinnigt vackert höstväder och svaga vindar. Barhänt men skoskydd, då vet man att det är oktober. Imorgon kör vi CRC CX Cup nr 2 i Skatås kl 10 och sedan är vi inne i första cupveckan. MCK-bussen avgår mot Falun kl 15 på fredagen och mitt flyg från Stuttgart landar kl 14.05. Organisatören i mig njuter. Cyklisten i mig skriker:

- Bara handbagage!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar