måndag 27 december 2010

Compact Christmas

Julen i korthet; packa, åka, fira, cykla, äta, slappa, packa, åka.

Hade hoppats på mer "cykla" under helgen, men vädret visade sig vara svårforcerat med oavbrutet snöfall i Lidköping under tre dygn. Juldagen såg dock, traditionsenligt, en insats på förmiddagen då jag och Christer Ekdahl tappert kryssade fram genom drivorna i två och en halv timme. Tyvärr så går ju inte de där riktigt långa passen så bra ihop med temperaturer under 10 kallgrader.

Packat och klart i bilen enl. följande upplägg: vintercykel och längdskidor underst, träningsväskor och klädväskor över, kavaj på sidan och julklappssäckar på toppen. Högen krönes med ett dubbförsett framhjul och förgylls av ett glatt samboleende.

Nu är det dags att ta tag i mellandagarnas träningsupplägg och den stora frågan som ska besvaras efter sista cuphelgen 8-9 januari; hur ser cykelsatsningen ut 2011?

Cross eller lvg?
Cross+lvg?
Cykla i solen och dricka mycket kaffe?

lördag 18 december 2010

Iscrossen

Dagens Kanskecross var ett dödsföraktande arrangemang i alla avseenden och deltagande cyklister tilldelas härmed Isyxan, en av de mest ansedda utmärkelserna som vintercyklister kan belönas med.

Att det skulle vara halt idag var ingen skräll och att det skulle vurpas var det heller inga odds på. Efter att ha inlett passet vid gamla Pedagogen med en präktig vurpa på isen så gav jag upp det hårda underlaget och riktade blickarna mot det "lösa". Dessvärre var snön på gräsmattorna både hård och djup och efter att jag fotplogat ett 150 meter långt varv så anslöt övriga entusiaster, fyra till antalet. Vi beslöt snabbt att se oss om efter ett annat område och halkade omkring i en halvtimme under vilken jag passade på att säkra issmisk nummer två som faktiskt tog ganska illa.


Till slut fann vi ett stycke hästkörbana som var i mint condition. Det sandiga ytlagret hade släppt igenom smältvattnet och låg nu torrt och pudrat med lite nysnö. Här rekades snabbt ett varv och jag noterades för iskrossförsök nummer tre i en förrädisk innerkurva. Därefter eldades det på i en halvtimme i sanden tills CCL, som den norrländske spjuver han är, levererade ett lappkast och bytte körriktning utan att meddela övriga. Gött att få crossladda i lite sand!

Nu, dags för crossmöte. Imorgon ser det ut som om distanspasset får stryka på foten till förmån för mer trafiksäkra träningsalternativ. Jag har ett upplägg med gym + TC på gång, bara att sajna upp sig och hänga på.

fredag 17 december 2010

Kanskecross

Äntligen är det dags för en Kanskecross igen. Den här gången mindre "kanske" än någonsin.

Lördag 18:e december kl 14.00

Hur: Heat på kort, platt bana med vitt underlag
Var: Pedagogens entré, Mölndal (korsningen Frölundagatan/Bifrostgatan)

Som läget är nu så är underlaget mycket snabbt - i alla riktningar. Men med de decimetrar nysnö som utlovas ikväll så kan det ändå bli till att pumpa fram hojen imorgon. Vi håller tummarna, eller omgrupperar till Slottis.

Alla är i allafall välkomna, såväl bruna come-back cyklister som bleka, starka och nyvurpade.

Kanske sand i munnen.

måndag 13 december 2010

Single speed CX

Uppenbarligen har jag prickat träningsreceptet för ”dubbelhelger” då jag direkt från start fick fina vibbar från benen i lördags och hade en bra känsla även under söndagen.

Och uppenbarligen har jag inte lärt mig någonting om cykelvård under alla år, eftersom jag blint litar på naturens helande under, nattetid. Jag sumpade söndagen, helt i onödan.

Dessbättre har jag ätit upp mig nästan ett kilo sedan Jönköping, så jag fryser inte till skillnad från alla andra, nu när cupen går in i den avslutande vinterperioden. Här kommer en rapport från deltävling nr 10 och nr 11 i Merida Northwave CX Cup i Skåne i helgen.

Lördag, Åstorp
Åstorpstävlingen gav en jäkligt fin sjätteplats men det var länge bud på en fjärde. Avståndet upp till pallen var endast 22 sekunder och ni kan ge er tusan på att jag letat upp varenda en av de sekunderna i tekniska missar på de fem varven. Ungefär 10 sekunder försvann direkt på första varvet när jag misslyckades med att komma upp för en gräsbacke cyklande. Jag fixade det fint under uppvärmningen, men i stressen och trängseln så sket sig alltihop och jag for tvärs över banan i jakt på fäste. Till slut fick det bli dojan i jakt på de förlorade placeringarna. En stund tidigare tog jag starten och höll i ända ut på det leriga gräset där Janne slirade förbi på innern. Redan där kände jag att fästet var dåligt och kraften gick bara åt till att vända gräsrötter.

Efter två varv hade jag reparerat missen, men då var tre åkare loss före en tremannagrupp med mig, Simon Galle och Jerry Olsson. Vi tre bytte plats hela tiden och det blev tydligt var vi hade våra starka och svaga partier på varvet. Jag stötte vid varvningen med två varv kvar men tappade när jag slirade på gräset. Jäkligt irriterande. De korta, branta lerbackarna passade mig bra, då jag tvingades gå för fullt i ansatsen för att över huvudtaget ta mig upp. Ridleyn är grym med Revolverhjulen på, varje gång jag trycker till så flyger cykeln iväg och det gäller att utnyttja det så mycket som möjligt. Bennys bana var bra där och med ett grövre mönstrat däck bak så hade jag nog fått ut mer av kraften.

En klassisk sittattack på Galle och Olsson med två varv kvar. Foto: Mats Harring.

Klockringning och känning på en fjärde plats som snart blev en kamp om en femte eftersom Galle försvann sakta men säkert. Jag var trött och tappade flera sekunder till Jerry under första halvan av varvet och orkade bara nästan slita ikapp allt på sista halvan. Missade femman och eventuellt även fyran på greppet idag, helt klart. Eller kallas det teknik?

Banan i Åstorp var riktigt bra. Åtta minuter på varvet, aldrig mer än 200 meter fågelvägen från startlinjen och ändlöst med kurvor, igångdrag och feldoseringar. Kommer gärna tillbaka och kör den i ett torrare tillstånd också, då jag tror att den kan bli snabb och busig. Frågan är om den inte till och med håller för en SM-fest med sin publikvänliga bandragning och närhet till åkarna? Då kan man ju dessutom tävla om vilka tre åkare som får plats i omklädningsrummet och kanske lägga in ett spurtpris med möjlighet att vinna varmvatten till duschen?


Nyspolad och fin till prisutdelningen. Foto: http://www.astorpsck.se/

Kärchertvättarna är förresten otroligt uppskattade och används till att rengöra både cykel och cyklist efter målgång. Man vet att kroppen har jobbat upp en fin värme under loppet när man kan stå ute och snacka i tio minuter i två plusgrader efter att ha blivit grundligt avspolad med kallvatten i högtryck, iklädd en tunn crossdräkt.

Nedan ett filmklipp på ämnet, där Emil Lindgren gör en habil skådespelarinsats?
http://www.youtube.com/watch?v=YGu-wDQXzyU

Söndag, Kristianstad
När vi anlände brottplatsen strax söder om Kristianstad igår morse byttes den glada stämningen i bilen blixtsnabbt till elände, oro och förtvivlan. Med undantag av lördagen i Lidköping, då jag skrotade hela växelpaketet, så har tävlingshojen levererat perfekt varje tävling. I går var det dock dags för en riktig prakttavla där undertecknad spelade huvudrollen med början på lördag eftermiddag i Åstorp. Där spolades cykeln ren från lera med högtryck, kördes en timme på biltaket i saltstänket och parkerades sedan i ett kallgarage över natten i Kristianstad. Och så fungerar den inte perfekt på söndag förmiddag? Skandal!

Dessvärre är man sedan så jäkla insnöad i sina pre race rutiner så man springer runt och dricker, värmer och byter hjul ändå och hoppas att det ska lösa sig. Till slut insåg jag vikten av växlar på den omväxlande banan och gick loss med Lasses teflonspray i bakväxelhöljet, förgäves skulle det visa sig. Panik i lägret, en helt ny situation och ett scenario med skrämmande lågt poängsaldo seglade upp; single speed CX.

Första halvan av varvet var ganska lättåkt, med ett par längre raksträckor som krävde tung växel. Sista halvan bestod av en massa korta, hala kurvor, trappa, plank och snövall. Planen blev därför att starta på en tung växel som kunde användas första halvan av varvet och sedan försöka tvinga upp kedjan till en lättare växel i den kurviga delen. Därefter, vid varvning, så skulle solen titta fram och smälta ispropparna och resten skulle bli en defilering mot mål eftersom benen kändes bra. Det drog ihop sig till upprop och jag fattade ett beslut som skulle bli mindre populärt bland övriga cyklister - start på 42/15.

Om jag skulle orka dra igång på den växeln så skulle jag nog vara först in på snöstigen efter ett par hundra meter och där skulle också farten bli ett problem eftersom det inte går att köra 40 knyck på en tre decimeter bred snöspalt, än mindre ta kurvan nere vid staketet. Tankarna snurrade i huvudet men kroppen visste precis vad den skulle göra. En crosstart på den växeln är mycket likt ett 20 sekunders igångdrag på 7 kg på testcykeln. Och det har jag gjort några i vinter.

Vem satsar på starten? Foto: www.ckc4.se

I fjärran semaforerade kommissarien till start, jag klev på för fullt och var ensam redan efter 20 meter. Snart bottnade utväxlingen, vägen tog slut och jag flög ut på snöstigen i en rent onyttig fart som bara kunde resultera i en avkörning i första kurvan. Janne lurade förstås i hasorna och lyckades ta sig förbi precis innan jag stängde banan en stund i mina försök att komma iväg igen i den lösa snön med monsterväxel. Det var inga granna ord som utstöttes från den växande högen av cyklister som skrotade ihop bakom mig. När jag tyckte att Janne hade fått det försprång han betalt för i jakten på sin gula tröja, så fortsatte cykelcrossparodin och jag varvade efter en kantig körning som femma med en riktigt fin känsla i kroppen. Kände mig rent utsagt urstark och var vansinnig över att jag saknade tyngre växlar när vi gick ut på snabbt underlag igen.

En bit in på andra varvet, strax efter trappan, försvann framhjulet i en vänsterkurva. I den vurpan försvann även de sista chanserna att placera sig då kedjan kilades fast mellan staget och klingan och krävde en hel vers med kraftuttryck för att lossna. Givetvis rök dogfangen också, vilket i sin tur genererade ytterligare fem kedjehopp under resten av loppet. Fortsatte förstås, stressad, grinig och felväxlad och fler vurpor kom som ett brev på posten. Den allra snyggaste, direkt efter ett påhopp, hoppas jag vid Gud att ingen såg. Hade precis landat på sadeln när framhjulet skar snett, gick ut i lössnön och körde fast. Eftersom jag inte hade fått fast skorna i pedalerna så kunde jag inte rycka upp hojen utan gick lååååångsamt över styret och fick cykeln över mig. Sjöng ut i andra versen av svordomar medan jag krängde på kedjan igen.

Nej, crosstävlingen i Kristianstad går inte till historien som någon lyckad insats och i brist på andras motgångar så gläds jag med Lasse Nordström (MCK) och Mattias Cedwin (IK Ymer) som båda gjorde säsongens bästa race och dessutom fick en fin fajt mot varandra på köpet. Trots en 12:e plats igår så håller jag femteplatsen i cupen inför sista helgen i Skåne den 8-9 januari. Fram till dess är programmet hemligt, såklart.

fredag 10 december 2010

Slask och slir i söder.

Inför helgens CX Cup i Skåne så ser vädret faktiskt ut att kunna skapa riktigt intressanta förutsättningar. Efter en längre period med kallt väder och snö är det idag runt 5-6 minusgrader i Skåne. Dock ser det ut att ändra sig tills imorgon lördag, då ett regnväder med ett par plusgrader drar in på natten. Om det är fruset i marken och regnet öser ner, var tar vattnet vägen då? (förutom in i limskarven då...) Verkar alltså bli tungåkt, slaskigt och riktigt roligt i Åstorp.

Glatt ser det ut att bli även på söndagens tävling i Kristianstad då kallgraderna är tillbaka för att frysa slasket. Efter helgen är det fyra veckor till nästa cupdeltävling så kan man förutsätta att det inte kommer att sparas på varken kropp eller material och man kan bara fantisera om alla vackra släpp och uppställ som kommer att kunna bevittnas när alla går all-in inför julen.

Under veckan har en del tid spenderats i cykelverkstan under trappan hemma, vissa kallar det även för "vårt förråd". Fantasifullt. Har gjort iordning en särskild limningplats (mitt i dörröppningen) för att snabbt och effektivt kunna applicera lim på tuber och fälgar och systemet medger nu en hyfsad effektivt producerad volym. Detta innebär flera fördelar, bl.a. att all annan utrustning som råkar vara permanent eller tillfälligt placerad inom en armlängds radie också blir klistrade, ibland ihop med varann till nya intressanta skapelser. Vad sägs till exempel om en vindjacka med ett skoskydd på ryggen?

Fredag eftermiddag går till förberedelser inför helgen. Ett kortare träningspass ute ska hinnas med också, kanske rullar jag förbi det nya coola träningsområdet för cx som jag siktade under vår kvällspromenad igår. Om snön ligger kvar under nästa vecka så ska jag fixa ett träningsvarv i Mölndal och bjuda in er allihop till ett kvällsrace.

måndag 6 december 2010

Nytt lim - seger direkt!

En fantastiskt trevlig träningshelg är till ända och nu väntar en vecka med tre inplanerade pass, plus två tävlingar till helgen.

I lördags förmiddag plöjde jag och Johan ut på ett härligt distanspass över tre timmar, även denna gång genomfördes ett litet experiment med kläder. Efter att ha använt samma modell i sex år känner jag mig mogen att testa lite nya vinklar och kombinationer och jag kan redan nu flagga för att den flossade crossdräkten är mycket trevlig att bära under de vindtäta ytterlagren.

Johan Brengdahl - med solen i ryggen och dubben i backen.

Grundförutsättningarna för en komfortabel framfart vintertid är desamma; vindstopp och fukttransport. Värmen kommer bara från kroppen. Vissa plagg fungerar precis som de ska, andra fungerar fastän de inte borde och några lovar mycket men är helt värdelösa i praktiken. Ett mysterium är t.ex. hur mina fem år gamla, tunna och utslitna Pearl Izumi Gavia handskar kan hålla mina händer varma i tio minusgrader. Experimenten fortsätter.

I söndags bjöds det till crosstävling i Mölnlycke och olycklig var den som missade festen. Efter en sen grötfest i Lidköping på lördagskvällen lade jag ett sista limlager på tubdäcket efter hemkomsten vid 01.30 och därefter körde jag ett par minuter på kvastskaftet i hallen. Torkning med 0,5 bar till kl 10.30 och därefter fullt snösprut upp till tävlingsbanan, där ett kort, tekniskt varv med skiftande karaktär på snön väntade. Allt från skottat till 2 dm kramsnö, is och halvfrusen sand.

Startordningen beordrades omvänd och jag ärades med en start längst bak tillsammans med andra omkörningsbenägna åkare. Starten gick för sju varv och Cedwin försvann som en raket med utfällt Enduroben i kurvorna. En halvtimme senare skar jag linjen som segrare och fick fördelen att välja plats för eftersnacket. Och mycket eftersnack blev det till glögg och pepparkakor, ryggdunk och inbördes beundran.

Annars gav faktiskt materialspaningarna en del vid handen. Här kommer en del av observationerna:

- CCL (CykelCityLasse) ställde ut dubbla uppsättningar i snön, d.v.s. komplett reservcykel. Vid konfrontation och uttalad misstanke om förberedande av riktigt seriös crosstävling så löd ursäkten att cykeln skulle lånas ut till annan cyklist.

- Jonas Thompson har tagit sig an ett spännande uppdrag och erhåller därtill hörande hjältestatus, nämligen det att nöta ner en 11-delad Campagrupp på en cross. Vi önskar Jonas lycka till och följer nermalningsprocessen framöver.

- Russin och mandel är gott i glögg men inte i kaffet. Skumtomtar däremot är riktigt fint CX-godis!

- Mina Tufo Flexus Cubus fräste fint i snön, se bild nedan. Rent underbart fäste, fram till en viss gräns som definierades i en högerkurva redan på andra varvet. Jag greppade snabbt situationen och såg till att falla brett, med cykeln på tvären. Trots detta taktiskt smutsiga tilltag tog sig tre-fyra man förbi, tillfälligt.

Frrrrrrr!

Övrigt värt att notera:

- Mattias Cedwin gjorde nog sitt livs crossrace i snön och körde som om han stulit cykeln. Det var nära att han avgick med segern och därmed verkställde en total förnedring av den kraftigt överrepresenterade hemmaklubben.

- Vi har sagt det förut. En enkel crosstävling utan avspärrningsband, nummerlappar och depåer kan vara precis lika rolig och utmanande, något som Jonas och CCL bevisade med denna deltävling av Criterium Coffee Race CX Cup, 2009 känd som Luciacrossen. Fast i år hade Sven namnsdag på tävlingsdagen, men det gjorde ju inte direkt saken sämre!

- På väg hem från Mölnlycke körde vi cykelbanan som utöver 15 cm nysnö hade begåvats med ett lager med tung, plogad snö från vägen. Inga problem där även om varje pedal och vevarm säkert kräver 10 watt för att drivas genom snön. Barnsligt kul att pulsa runt i snö och leta vassa trottoarkanter.

Jag kallar den "Cubus möter vinter".

fredag 3 december 2010

Erik sopade hem spelaren

Grattis till Erik Waldner i Göteborg som var närmast rätt svar i crosstävlingen utan tubkräng.

Rätt summa var 7 673 och delsvaren var följande:

1. Rampris: 5 475 kr
2. Viktskillnad: 190 gram
3. Antal kuggar: 175 st
4. Kilometer utan bromsskrik: 1 800 km
5. Max däckbredd: 33 mm

Tack för alla bidrag. Inget var dock tillräckligt fel för att belönas med särskilt pris, så jag lottade ut det istället och vinnare blev Mattias Cedwin i Bollebygd som vinner en vattenflaska från Racerdepån. Grattis till er båda!

Nu ska jag ta och pensla på ett fjärde lager ur den orange plåtburken i förrådet. Imorgon blir det distans på vägen och på söndag vankas det lokal crosstävling. Då ska limfogen testas på den välbekanta Luciacrossbanan i Mölnlycke, framtidens crossområde enl. Bart Wellens.

torsdag 2 december 2010

Vinn en mp3-spelare

In på sista dygnet av crosstävlingen där du inte ens behöver skita ner din cykel. Fem frågor ger fem tal som ska summeras och mailas in senast midnatt idag, torsdag. Frågorna finns sammanfattade i blogginlägget nedan.

Svaren som kommit in hittills visar på en fin spridning och eftersom det är så trevligt med vilda gissningar så ska jag fixa fram ett specialpris om det är någon som kan motivera sitt grovt felaktiga svar på ett särskilt sofistikerat sätt.

Första pris är en ny mp3-spelare på 2GB.

Lycka till med era kulramar!