söndag 30 januari 2011

Helgen i bilder

Det har varit en händelserik helg, snabba omkast och gott om timmar i sadeln. En av höjdpunkterna var förstås dagens herrstart i CX VM där tre åttondelar av CX-gruppen samlades för att följa dramatiken och käka disciplinriktiga frites. Emil Lindgren lyckades allra bäst och passerade över halva startfältet på väg upp till en 26:e plats, fantastiskt bra gjort. Hela landslaget verkar ha haft en bra tid nere i Tyskland under ledning och support av tre MCK:are som alltid står redo att flika in med tips och kunnande.

Missa inte den här rapporten från St Wendel där Förbundskapten Mathias Karlsson a.k.a. Säpo-Karlsson, flankerar Sveriges mest framgångsrike crosscyklist på elitnivå någonsin.

Några bilder nu:
Torsdag; helikopterflygning över Kungsbacka på lunchen.

Serveringen ombord var inställd till förmån för lätt luftakrobatik. Här; simulerat anfall mot E6:an.

Lördag; cykling. Österut från Lindome, runt Landvetter Flygplats motsols och hem igen.

Söndag; cykel. En plattklassiker på halvön, genom Kungsbacka och hem via golfbanan och Anneberg.

Söndag; Glenn visar hur man fyller vatten nere på Onsalahalvön. 1) tryck på knappen. 2) skål!

Söndag; "Frituur Snacks" - Mattias Cedwin hade jobbat hårt på stämningen med fritesskylt inför dagens VM-sändningar. Farligt läge att komma in direkt från fyra timmar distans när fritösen gick för högtryck ute i köket.

Träningen i siffror, i sällskap med CCV-Glenn.
- lördag: 4h distans med 50 min StU
- söndag: 4h distans med avslutande 20 min fartökning
Kroppen går som en klocka, helt utan energiintag. Belöning; 3h imorgon måndag, jobbet t&r.

Det pågår ett cykelbygge i vardagsrummet också. Mer om det senare.

måndag 24 januari 2011

Spårslaget

Det har varit skönt med lite semester, från jobb, måsten och vardag. En kortvecka i fjällen markerade att en säsong är över och en annan tar vid och när annars är det perfekt att ägna sig åt lite alternativ träning? Kvällarna, och även en del dagar, i Tandådalen spenderades i de fantastiska skidspåren och för första gången så gjorde jag ett seriöst försök att begripa det här med längdskidåkning. Caroline har ju koll och med ett tvåsiffrigt antal Vasalopp i bagaget så slingrar hon iväg, lätt och rutinerat, medan en annan får slita med tekniken och koordinationen.

Gustavs mössa som får sig ett par mil i det fina spårsystemet strax norr om Tandådalen.

Så småningom fick jag väl ändå in ett hyfsat flyt och kilometertiderna stabiliserades runt 4:45-4:55 med måttlig ansträngning och fortsatt sporadiska men likväl kraftiga uttryck av grymtande karaktär varje gång fästet släppte eller jag lyckades staka omkull. Vår nya GPS-klocka summerade distansen till ca 80 km, så det blev några sköna träningstimmar ändå där uppe.

Sista dagen; fem minusgrader och vindstilla. Om det hade stått en espressomaskin ett par meter längre fram på höger sida så hade det blivit en 10:a!

Åter i Mölndal på fredagen för att ladda inför en riktig distanshelg på cykel. Jag ville verkligen ge mig ut och mata mil, oplanerat och ostrukturerat, vilket tyder på ett inre cykelsug just nu samt att kroppen verkligen laddats med ny energi. Syftet med distanspassen var alltså oklart, men här fanns ju i alla fall en god chans att få till en riktigt bra träningsvecka med mängd, mitt i januari, och det är ju aldrig fel.

I lördags tog jag och Johan oss an en StU-klassiker och malde oss upp till Ubbhult för att därefter avsluta med Benareby upp till Mölnlycke. Jag fuskade öppet hela vägen upp till Ubbhult och gick på fri växel för att skona mina ben som inte sett en cykel på två veckor men för att inte sota igen inför avslutningen så skickade jag på en 5-minutare på tröskeln över krönet. Knappt tre timmar in i uppvärmningen så styrde vi upp mot Benareby och jag släppte ner kedjan i bak och provade styrkan i benen. Den fysiska smärtan överskuggades av det faktum att det ändå gick att sig hela vägen upp till Mölnlycke i ett hyfsat tempo, överraskande lätt faktiskt. Hemma efter knappt 4 timmar.

Söndagen bjöd också på bra cykelväder, med svaga vindar och en temperatur som pendlade runt nollan. Läge att köra lite längre. Jag mötte upp med delar av elit-, och juniorlaget samt CCV vid Mölndals Bro och vi körde söderut i två grupper för att via Greggered och Rävlanda söka oss mot Bollebygd. Därifrån körde vi tillbaka över Landvetter, sängfabriken, Eskilsby, Inseros, Lindome och Spårhaga.

Eliten i täten: Johan, Steve, Christian och Erik.

Gubbar och kids strax bakom: Glenn, Per, Bolten och Emil.

 De sista timmarna var det bara jag, Johan och Erik kvar och diskussionerna fördes i allt lägre volym och intensitet, ett säkert tecken på sinande depåer. Hemma efter fem timmar kunde jag konstatera att kroppen presterat otroligt fint med tanke på hur lite jag har i bagaget. Har kört ytterst få långa pass i höst/vinter och ändå kramar jag ur en niotimmarshelg, med inslag av styrka utan problem. Häftigt.

Femte timmen; en minusgrad och vindstilla. Om det hade stått en påse lösgodis ett par meter längre fram på höger sida så hade det blivit en 10:a!

torsdag 13 januari 2011

Snart är det höst igen...

Min snabbgenomgång och sammanfattning av Merida Northwave Cx Cup 2010/11:

CX - stil och lera i symbios.


16 oktober, Falun
Bana: Torrt på grus, asfalt och gräs
Placering: 8
Tankar direkt efteråt: ”underbart snabb cx, men jag måste få ut mer ur kroppen”
Särskilt minne: hade fruktansvärt skrikiga bromsar

Cuppremiären krönte ett par långa dagar på Interbad-mässan i Stuttgart med jobbet och jag minns frustrationen över att inte ha fått till ens ett väckningspass innan jag stod på startlinjen på Lugnet. Jag var förberedd, men inte vässad. Laddad men inte toppad. Det blev en snabb tävling med få tekniska svårigheter, hårda stötar och klungkörning. Jag blev regelrätt avställd i backen och fastän jag såg det komma kunde jag inte göra något. Benen var stumma.

Mölndalsgänget (som alltid inkluderar Mattias Cedwin från Ymer), med Mats Harring i spetsen gjorde ett hästjobb med att släpa all cuputrustning upp till Dalarna på taket på bussen. Dessutom packade vi in sex stora Epicväskor och en okänd volym av en suspekt vätska som tydligen gick att köra bussen på.


17 oktober, Ludvika
Bana: Torrt och kurvigt på gräs
Placering: 6
Tankar direkt efteråt: ”jätterolig bana och en av mina absolut bästa cx-race”
Särskilt minne: innan jag visste om det spröda spräckljudet kom från nacken eller hjälmen

På söndagen fick vi lära oss hur man bygger en crossbana där det egentligen inte finns plats. Cykelsveriges mest kända betongsuggor återfinns i Ludvika och jag spenderade hela tävlingen på att jaga min rätta plats i fältet efter en tidig vurpa. Trots ytterligare ett fall mot slutet lyckades jag spurta in på en 6:e plats som flyttade upp hela premiärhelgen från godkänd till bra. Beröm till arrangören för ett bra jobb.
Läs tävlingsrapporten från första helgen.


23 oktober, Lidköping Villa
Bana: Kallt och blött på gräs, grus och sand
Placering: DNF
Tankar direkt efteråt: ”vad hände?”
Särskilt minne: Jonas Thompson röst i fjärran; ”för f-n Björn, ta min cykel”

Hela oktober månad var otroligt tuff på många sätt och Lidköpingshelgen passerade på gränsen till vad jag fysiskt och mentalt klarade av. Banbygget gick främst eftersom det berörde så många och att prestera själv på tävlingsbanan på de villkoren är inte bara svårt, utan tyvärr ganska tråkigt. Kunde inte riktigt känna glädje och när det äntligen släppte en aning så havererade cykeln på ett mycket mystiskt sätt. Dessförinnan hann jag i alla fall konstatera att vi lyckats med ännu en bra bana.


24 oktober, Lidköping Giacomina
Bana: Kallt och blötare på gräs, grus och sand
Placering: 16
Tankar direkt efteråt: ”skönt att den här helgen är över”
Särskilt minne: när jag med genomfrusna fingrar förgäves försöker dra upp dragkedjan på tröjan, fem minuter innan start

Vädrets makter ställde till det under natten och morgonen och planerad mektid gick åt till att binda om band som blåst bort i regnet. När jag väl kände mig hyfsat trygg med banan strax innan start så fick jag ta hjälp med att byta om eftersom jag var så nerkyld. Reservcykeln fungerade inte som den skulle och jag lyckades inte få den att gå fort någonstans på varvet. Nytt rekord i antal mekstopp på en tävling. Lidköpings CK gjorde det bästa resultat sedan starten 2006 tack vare dubbla tävlingar och förhoppningsvis kommer tävlingen att leva vidare i någon form.
Läs tävlingsrapporten från Lidköpingshelgen.


30 oktober, Stockholm
Bana: Torrt på grus och asfalt
Placering: 8
Tankar direkt efteråt: ”vilken upplevelse, synd att starten sabbade min dag”
Särskilt minne: dödsföraktande höghastighetsavstigning innan trappan

Årets häftigaste inramning erhölls utan tvekan i Kungsträdgården i Stockholm. Som landsvägsåkare med svart bälte i gångdrag såg jag min chans att köra om en pallplats, men den grusades när jag av ännu okänd anledning förpassades till fjärde startled och fick spendera första minuten med att cykla över folk som låg utspridda på gatstenen. När jag väl kommit loss körde jag helt jämnt med täten och slutade 8:a ungefär 30 sekunder från pallen.

Medan de flesta åkte hemåt så stannade jag och Caroline, som förresten vann damernas Superklass i Kungsan, kvar och körde Valhallscrossen på söndagen. Där kom årets taktiska miss på en underbar bana när jag blev tvåa i Sportklassen.
Läs tävlingsrapporten från Stockholm.

Kungsträdgården - ett minne för livet.


6 november, Borås
Bana: Blött på kuperat gräs
Placering: 12
Tankar direkt efteråt: ”imorgon, då jäklar”
Särskilt minne: fick stanna en gång och vila två sekunder efter en backlöpning innan jag orkade hoppa på cykeln igen

Slitig och tung var den, banan i Borås. Få partier där jag kunde utnyttja mina bättre egenskaper och dessutom led jag allmänt av lite taskigt fokus. MCK hade 12 man anmälda i Superklass och jag fick slita ont för att slå Thomas Pettersson som var bättre på allt utom asfaltsbacken upp till mållinjen. Någonstans väcktes tanken att utväxling 42/25 kanske inte skulle komma att räcka till…
Läs tävlingsrapporten från Borås.


7 november, Göteborg
Bana: Blött på grus, gräs och i lera
Placering: 7
Tankar direkt efteråt: ”vilken dag, vilket race, vilken form”
Särskilt minne: känslan av att både jag och cykeln var byggd för just den här banan

För att kunna utnyttja en bråkdel av den fart jag fick med mig på startrakan in i skogen så var jag tvungen att rycka hårt i pedalerna och få upp framänden på cykeln. Tyvärr drog jag ur klotsen och fick tvärställ varpå placeringarna rasade iväg. Därefter körde jag som i trans och sög åt mig all energi från solen, publiken och Lasses härligt snabba och svängiga bana vid Slottsskogsvallen. MCK toppade genom att anmäla 15 cyklister i Superklass och sedan återställa hela banområdet på ca 14 minuter.
Läs tävlingsrapporten från Göteborg.

Göteborg - känslan man vill minnas.


14 november, Söderköping
Bana: Lervälling, bara bottenlös lervälling
Placering: 16
Tankar direkt efteråt: ”var jag över 12 km/h någon gång?”
Särskilt minne: när jag och Cedwin mottogs och serverades kungligt vid avstämningsmötet med arrangören kvällen före

Banan i Söderköping var utan tvekan den tävling som passade mig sämst. Jag hade helt fel utväxling på cykeln, var trött efter lördagens SM och hade dessutom firat ett guld med en icke oansenlig mängd vin kvällen innan. Efter ett svettigt uppvärmningsvarv som tog 16 minuter hade jag nog bestämt mig för att det skulle gå illa och resten är historia. Vi minns fortfarande med värme det härliga arrangörsgänget i Söderköpings SK som skoningslöst placerat ut ett dubbelt plankhinder på den enda lättåkta delen av varvet. Beröm till arrangören för en helrätt inställning.
Läs tävlingsrapporten från SM och Söderköping.


20 november, Jönköping
Bana: Snö och lera i skogen
Placering: 10
Tankar direkt efteråt: ”det här kunde ha slutat hur som helst”
Särskilt minne: ”det finns inte en sten på banan!”

När jag pratade med Hallby kvällen innan tävlingen så förstod jag att de kämpade hårt för att få undan snön och göra banan körbar. Med tanke på det vita täcket och dragningen genom skog så frågade jag särskilt om stenar, rötter och annat som eventuellt kunde utgöra fara för cyklisterna. En och annan skeptisk röst till trots, när väl cirkusen är igång så blir det ju fest som vanligt. Härligt varvningsområde i parken med grillar och lite mysig inramning. Jönköpingstävlingen såg nog tidernas mest vältajmade bromsbeläggsbyte två timmar innan start. Jag verkar ha varit en av få som hade stoppförmåga även på sista varvet, men annars fegade jag ganska mycket på de hala stigarna och tappade all tid jag tog in uppför den branta backen.
Läs tävlingsrapporten från Jönköping.


11 december, Åstorp
Bana: Blött på gräs
Placering: 6
Tankar direkt efteråt: ”yes, yes, yes, jäklar vad gött”
Särskilt minne: bristen på fäste

Åstorpstävlingen gick nästan perfekt. Om jag i större utsträckning hade fått ner kraften i backen så hade jag definitivt tagit en bättre placering. Precis som i Ludvika så fick jag jaga efter en grov tabbe på första varvet där bakdäcket slirade hejdlöst i backen och jag vägrade kliva av och löpa. Å andra sidan gick kroppen över förväntan efter uppehållet och banan var riktigt kul att köra. Vid torrt underlag så kan jag vinna på den banan och det lutar åt att jag får en ny chans 2011, med möjlighet till jackpot…

MCK - din CX-boj i vinterviken.


12 december, Kristianstad
Bana: Torrt på snö
Placering: 12
Tankar direkt efteråt: ”ge mig en spade så gräver jag ner skiten där jag står”
Särskilt minne: nej, vill glömma alltihop

Ännu en gång fanns ett stort mervärde för oss i MCK som reste, bodde och härjade tillsammans hela helgen. Efter en helg på prov i Söderköping så vågade vi nu ta in Emil Lindgren med familj på allvar i gänget och de förgyllde verkligen kvällen i Kristianstad som blev så trevlig att jag glömde ta hand om cykeln. Grovt straffad blev jag nästa dag då 6 minusgrader försatt växlarna ur funktion. Ett par vurpor på det och cykeln var tillsalu för en kopp kaffe.
Läs tävlingsrapporten från första Skånehelgen.


8 januari, S Sandby
Bana: Blött på snö och gräs
Placering: 10
Tankar direkt efteråt: ”ge mig en ny chans på den här banan, nu!”
Särskilt minne: okänslan i benen under sista löpningen

Repris på förra Skånesuccén när MCK:arna nu ännu en gång gick man ur huse för att tävla i cykelcross. Lindgren hängde förstås på igen och vi slog läger på Sparta Hotell i Lund som eldade något så kopiöst i rummen att cykelkläderna torkade i väskan. Banan i Södra Sandby var även den ett resultat av flera dygns arbete med snöröjning, ett arbete som fortgick under tävlingens gång. Plötsligt gick det att cykla uppför kvarnbacken vilket utnyttjades för att plocka in tid på Axel som löpte desto bättre lite senare på varvet och vann den interna fighten. Återigen led jag av lite oflyt, vilket genererade otrivs. Men, redan på onsdagens specialpass på TC:n hade jag känt att benen inte hängde med riktigt, så jag hoppades att de skulle vakna till söndagen.


9 januari, Lund
Bana: Slirigt på is och gräs
Placering: 9
Tankar direkt efteråt: ”så ont, så härligt, så tomt”
Särskila minnen: starten, solen och kraschen

På bara några minuter byttes förtvivlan mot tillförsikt - islossning för människans hand. Oro byttes mot glädje – banan var inte hal, den var underbar. Förväntan byttes mot tomhet - när slaget var över inne på Klostergårdens IP var det nog fler än jag som stirrade hålögt framför sig på motorvägen, på väg hem mot en meningslös återstod av vintern. Idag är det onsdag och jag har fortfarande hyfsat ont i armen som tog den värsta smällen mot trädet, tummen känns mycket bättre och humöret åker upp och ner, precis som planerna för framtiden.
Läs tävlingsrapporten från andra Skånehelgen.


Cx Cupen - från norr till söder i zick-zack över landet.

Merida Northwave CX Cup hade i år 13 deltävlingar och om man utgick från Mölndal så fick man resa 4 900 km för att köra alla tävlingar. Mitt mål var att köra hela cupen och att placera mig topp fem, check och check på det. Förutom allmänt slitage så har det förbrukats två däck, en fälg, en omgång bromsklossar, en kedja och en bakväxel. Reservcykeln, som hängt med ett par år nu, fick gå en tävling samt ett antal träningar och är därmed i princip skrot.

Förutom CX Cupen så har jag kört SM, Focus Cross Race, Valhallcrossen samt ett par lokala Introcrosstävlingar - 18 starter med sammanlagt endast 12 timmars tävling mellan september och januari. Det måste ju bli någon sorts rekord i nedlagda träningstimmar och kronor per tävlingsminut.

Stort tack till Marcus Lindén och Andreas Simonsson på Revolver Racing i Göteborg som vågade sätta ett par snorlätta carbonhjul på en cross för att se hur de står sig i de tuffast tänkbara förhållanden.

Tack till James Krueger på Libro Group som sponsrat cupen med varupriser. Sällan har väl så många värdefulla, snygga och användbara priser delats ut till cyklisterna. Hoppas ni gillar era Epicväskor.

Tack till alla arrangörer som i vissa fall helt utan lokal anknytning till cykelcross valt att ge sig in i cx-världen för att bygga tuffa banor som det kommer att snackas om hela vintern.

Tack också till min Caroline som inte upplevt en dag utan crossnack sedan augusti, till alla stenhårda cx-gubbar i MCK som aldrig ger upp och till mina kollegor i CX Sverige som suttit hundratals timmar i telefon i sina ansträngningar att sy ihop cupsäcken, från Falun i norr till Lund i söder.

Nu stänger jag CX 2010/11.
Vi ses på asfalten.

måndag 10 januari 2011

Vita Skåne

Marken var vit, himlen var vit och allt däremellan var också vitt. Under helgen såg man aldrig mer än 100 meter av Skåne åt något håll - förrän det var dags för självaste finalen och himlen sprack upp som på beställning och dränkte finalarenan i Lund med sol.

Lördag - Södra Sandby

Mölndals CK, arrangörsklubbarnas största och mest pålitliga inkomstkälla, ställde som vanligt upp med ett bra lass cyklister och snabbast av dem under lördagens deltävling i Södra Sandby var Axel Wannerskog. Jag fick gång på gång se mig ifrånsprungen på det rekordlånga löppartiet, och med inte mindre än fyra kedjehopp så tappade jag till sist sugen och körde i mål i blandad stil och fart på en 10:e plats. Starten satt fint annars och rekordet från Ludvika med vurpa över styret redan efter 40 sekunder slogs med råge. Den nya noteringen lyder 25 sekunder när jag i undanmanöver styrde rakt ut i lössnön i första kurvan.

Utför i snön. Alla frågor om kvarnen på bilden besvaras av Patrik Elgström, MCK.

Det blev trångt när alla skulle försöka cykla uppför kvarnbacken i lössnön så jag löpte lugnt upp för att sedan passera fyra man på krönet och smita in på en femteplats inför utförskörningen. Bra start och häng på täten när kedjan behövdes krängas på efter första löpningen. Därefter förintades varje ikappkörning av nya problem och till slut stabiliserades läget och jag blev ganska ensam de sista varven.

Arrangören Trampen hade verkligen gjort sitt yttersta för att skapa en körbar bana i snön och efter omständigheterna tycker jag att de lyckades bra. Löpningen var, och förblir förhoppningsvis, omatchad i sitt slag. Ena stunden cykelbar snösträng, ett par timmar senare mjuk sörja som gav oss ett löpparti 300 meter långt och lätt uppför. Kändes suveränt första gången, hyfsat bra andra varvet och därefter katastrof i benen och knappt styrfart.

Området runt den gamla kvarnen, som vi senare på kvällen fick presenterad för oss i ett helt annat sammanhang, var kanonfint och vi lyckades mot slutet slira upp ett rejält surhål i snön precis på upploppet. Bingo!

Lördag kväll - CX möte

Att kunna samla alla intresserade under ett tak och snacka framtid för en sport är smått overkligt. Att besluten kommer som ett resultat av dessa entusiasters medverkan är också riktigt häftigt.

"Okej, jag tänkte att alla som gillar fotboll skulle träffas och bestämma vad som ska hända inom sporten nästa år!" Eeeeeeeee! Suckers...


Ett kilo hushållsost gick åt under mötet.

Ett stort tack till det dryga 30-tal crossåkare, arrangörer och funktionärer som anslöt på kvällen i Södra Sandby för att ta del av information från CX Sverige och diskutera året som varit och året som kommer.

Söndag - Lund

Isens grepp om Lund var totalt på morgonen och efter att arrangören tagit hjälp av både cyklister, cyklisters respektive och tillskyndande närboende som hackade, sandade och saltade så var en nedkortad bana körbar vid lunch. Och vilken jäkla fin bana det blev. Om inte alla oinvigda redan har gjort den kopplingen så är banan alltid bra när man gör bra resultat. Och tvärtom.

Starten gick till historien eftersom historien aldrig sett något liknande. Följande dialog utspelade sig mellan kommissarien och cyklisterna, som nyss rullat in i fållan och nu avlägsnade de sista förstärkningsplaggen:
- Är ni klara?
- Va?
- Kör!

Som tur var så stod jag beredd och kunde kasta mig iväg ganska omgående. Gick inte för fullt utan sparade första fullgasen till det sugande gräspartiet. Fegade för mycket och sprang nedför "publikbacken" första gången och tappade en placering direkt. Femma in mot varvning med en bra känsla i kroppen. Tappade till sjunde på kommande varvet men låg fortfarande bra med, korta avstånd fram. Janne Jacobsson segade sig förbi på tredje varvet.

Ladd inför lerbacken som följdes direkt av "publikbacken". Det finns två anledningar till att publik samlas på ett ställe runt en crossbana. Korv eller vurpor. Här fanns båda!

30 minuter in i tävlingen; hade lyckats disponera krafterna bra, körde ganska digitalt och smart och inför de två sista varven, möjlighet fanns till en sjätteplats. Benen kändes bra och jag bestämde mig för att gå all-in och försöka gå ikapp. Före mig låg Mikael Carlsson från Eksjö CK och Ola Torstensson från Örebrocyklisterna. Började med att montera en långspurt efter plankhindren och fick kontakt med Mikael som omgående gjorde en vacker kullerbytta rätt ut i snön vid droppet ner från vallen. Efter ett knappt varv tog sig Mikael förbi igen samtidigt som Ola vurpade i snön nedanför "publikbacken" och vi gled båda förbi honom.

Ola var snabbt ikapp, pressade sig förbi mig på innern strax efter trappan och gjorde en ansats att gå ikapp Mikael. Jag fick bita rejält för att gå med samtidigt som jag insåg att sista chansen till dubbelt avancemang snart skulle gå förlorad. 90 sekunder till mål nu. Direkt efter plankhindren, längst upp på den höga vallen slängde jag i två växlar och gick på attack igen. Var på väg om på högersidan av Ola som tyvärr tappade balansen och vi for båda över stupkanten, störtandes mot innerplan. Halvvägs ner fastnade vi i en trädkrona och efter att ha svingat cykeln flera meter upp på vallen igen kunde jag klättra upp och rulla in i mål. Under tiden passade Åstorpsåkaren, som skuggat mig hela dagen, på att passera och jag fick en snopen 9:e plats istället.

Slutställning Merida Northwave CX Cup 2010/11, Superklass.
1. Robert Österling, 2. Janne Jacobsson,
3. Hans Mård, 4. Ola Torstensson, 5. Jodåsåatt

Det blev efter 13 deltävlingar en femteplats i cupen totalt och det känns extra kul eftersom det var ett uppsatt mål sedan det blev klart med Superklassen tidigt i höstas. Följ vägen dit och minns godbitarna från säsongens cup i den stora crosscupskrönikan som publiceras här i bloggen senare i veckan.

Fridens!

fredag 7 januari 2011

Final

Snart är det dags att stänga boken om CX-säsongen 2010/11. Om inte Kapten Karlsson tar ut mig till VM-laget så är det färdigåkt efter helgens två cupdeltävlingar i Skåne och jag känner väl på mig att det kan bli tufft om platserna i år. Det finns ju fler som kört hyfsat bra vid ett par tillfällen, vurpat vackert och kört sönder delar till ett meriterande värde, tre viktiga urvalskriterier. 

Men först ska det tävlas, i Södra Sandby på lördag och i Lund på söndag. Underlaget ser ut att bli regnpolerad snö, vilket innebär att däckvalet är lika avgörande som styrlindan. Ett par bra löparskor med dobbar kan avgöra eller varför inte hockeyskydd och en fullständig respektlöhet mot mamma natur.

Cykeltvätt i lämplig arbetshöjd/driva.

I samband med de sista tekniska förberedelserna i eftermiddag råkade jag ut för ett litet missöde. Efter en av isvurporna på senaste träningen visade det sig att växelörat, crosscykelns slutstycke, hade fått sig en liten tryckare varvid kedjan nöp vackert på 12:an. Ett lätt justering utåt skulle göra susen och glad i hågen sög jag tag i bakväxeln med båda händerna och bröt tills höger tumme plötsligt ställde sig rätt ut. Aj som @&§%"¤/!

De följande tio minutrarna under kallvattenkranen spenderades med eftertanke och kontemplation. Om växleörat är en vital del på cykeln så spelar ju högertummen i samma liga för en Campakittad cyklist som gillar att gasa. Just nu känns det inget vidare med lite svullnad och rejäl ömhet. Att t.ex. greppa och hålla ett glas vatten med höger hand...är något jag hoppas kunna göra imorgon bitti.

Länkfestival:

Slutställningen inför de två sista deltävlingarna finner ni här:
http://cerro.dk/cxcupen.pdf

Inbjudan till lördagkvällens viktiga CX-möte där åsikter kan bytas mot gratis fika. Platsen för mötet är Scoutstugan, alldeles vid banan:
http://iof1.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_35171/cf_74/Kallelse%20till%20CX-möte%202011-01-08.pdf

Senaste pressreleasen om VM-truppen inkl. Kapten Karlssons luriga min:
http://iof1.idrottonline.se/SvenskaCykelforbundet/Grenar/Cykelcross/Nyheter/Skane-dubbelniCyclo-cross-sistachansenforVM-biljett/

Trafikmagasinet testar Volvo 740:
http://www.youtube.com/watch?v=LmMFaUPodQ4

Vi ses i Skåne till helgen, håll tummen!

tisdag 4 januari 2011

Mys på jobbet

För en bekymmersfri tillvaro - lyft blicken.

Så där ja!

söndag 2 januari 2011

Dubb(el) glädje

Nytt fint distanspass idag och nytt sällskap. Jimmy Rönn, Emil Andersson, Per Harring och bubblaren på CX-toppen Axel Wannerskog mötte upp vid Mölndals Bro och vi körde söderut mot en låg, stark sol. Fin-fint! Enl. spridda uppgifter utgick även en andra klunga med start en halvtimme senare för att utan omvägar etablera ett base camp på lämpligt kafé i Kungsbacka. Alla vägar till formen är bra vägar!

Uthängt!

Tittar jag bakåt på veckan som gått så kan jag vara nöjd med träningen. Sex pass, varav ett löppass där knät testades för första gången ute på en dryg månad. Provade några småknep för att hålla det onda borta och det verkade funka, åtminstone under de 40 minuter som jag var ute. Hoppas att det kan få fortsätta så ett tag så att jag kan växla över en del tröskelunderhåll till löpning efter sista crosstävlingen i helgen. Kanske är det gymträningen som äntligen gör lite nytta. Eller linimentet. Eller allmän medgång.

Vilken vacker syn. En representativ bild för svensk vintersport.

Ikväll har vi premiärbesökt den nya sportaffären XXL i Sisjön. Att få se skor man nyligen köpt på andra sidan gatan för 1 200 kr säljas för 549 kr slog väl lite snett, men jag blev snart på bättre humör när jag fann prisvärda, fodrade crosstövlar och framför allt Nokians dubbdäck till fina priser. Däcken var väl annars, tillsammans med Contislangar och några Polarprodukter det som var värt att slita på ögonen för i cykelsortimentet.

Dubbdäcket som nu sitter i fram på vinterhojen, ett W106, införskaffades redan 2001 hos Sportson på Avenyn medan bakdäcket kom till fem år senare. Vinterväglaget har nu forcerat fram en uppgradering till W240 (299 kr) och dessutom fick Caroline två W160 (249 kr) till sin MTB som går varje dag till jobbet i halkan. I samband med inköpet av de sistnämnda däcken ingick montering innan imorgon bitti, tydligen. Så det får jag gå ner i verkstan under trappan och göra nu.

lördag 1 januari 2011

Bra start!

Äntligen en solig vinterdag med plusgrader i luften. Det var bara att ge sig ut och kryssa mellan moddsträngarna och eftersom Johan inte sköt lika många raketer i natt så var han tidigare på det. Efter en runda runt Lerkil så plockade han upp mig i Billdal och vi körde österut och bara njöt i solen samtidigt som vi avhandlade det senaste på HiFi-fronten.

Ibland är man löjligt billig i drift. Om det inte slutar med att man köper de där högtalarna förstås.

På väg upp mot Eskilsby en svårslagen vinterdag.

Johan Brengdahl har ett "moment" i solen.