söndag 29 januari 2012

Finåkning

Ett av vinterns finaste pass, härligt då att man också har något att köra med. Tänker då inte främst på cykeln, som faktiskt lämnade mig besviken idag med ett fett materialbrott i plåtskärmen. Hur detta kunnat uppstå efter år av varsam behandling förblir en gåta. Vintercykeln vårdar jag nämligen ömt, vart tredje år.

- - -

Om cykelcross-VM finns inte mycket att skriva. Missade damernas lopp men såg juniorer, U23 och herrar. U23-loppet var rafflande och det sista varvet var helt fantastiskt där guldmedaljen såg ut att byta hals flera gånger. Tre man i bredd över linjen vid klockringningen - då vet man att det blir underhållning!

Herrarnas lopp avgjordes av Albert på första varvet och därefter sorterade belgarna bort övriga åkare från toppositionerna och satte slutligen Nys själv på sista rulle för att hålla rent bakåt. En uppvisning, men ingen underhållande sådan tyvärr.

2011 års världsmästare, Zdenek Stybar, som extraknäckt på landsväg under året, rullade in på en 13:e plats med sin rosa cykel, 3:17 efter Albert. Så kan det gå.

- - -

Nä, då finns mer kul att skriva om dagens distanspass som i vanlig ordning förlades till terräng och mindre vägar i syfte att få variation, block av naturligt hög intensitet samt något kul att skriva om. Redan tidigt styrde vi mot ett gammalt favoritavsnitt som tidigare i vintras stod under vatten. Då blev gensvaret blandat efter flertalet sjösatta cykelskor, lera till knäna och enskilda vurpor i blandad stil.

Johan zick-zackar i träsket.

Området var nu bottenfruset och täckt av snö, dags alltså för ett nytt försök efter visst tvivel från enskilda. Men, visst fanns underhållningsvärdet kvar med sjösatt sko, vurpa och snö till naven. Mycket skratt blev det och ett onormalt högt slitage på allt från skärmpaket till skoskydd. SPD-SL utsågs också enhälligt till vintervärldens sämsta pedalsystem.

Här utstöter Erik som synes ljud av välbehag strax innan strupen punkteras av Jimmys 2 x 240 dubb.


Om ni spanar in Rönns vänstra jackficka så skådar ni vinterns hetaste pryl, lika gammal som genial. En pyttetermos som rymmer precis så mycket kaffe du är sugen på efter ett par timmars cykelåkning i vackert vinterväder.

Kaffepauserna är uppskattade och har ett varierat värde som kan omsättas i psykologisk krigföring vid behov. Oftast intas Moccamasterns söta saft under kollektiv njutning i samband med en PP, kanske efter ett mer intensivt grus/snöparti. Men, den illasinnade kan enkelt spela på en stackars javasuktande dubbslav genom att annonsera en nära förestående kaffepaus och därefter gå upp i spets och ta en trissförning över 15 minuter så att ingen ids famla efter någon termos.

Dagens pass såg inga fula tricks, förutom en något mystisk avslutning där Jimmy plötsligt låg brunt till i sitt tidsschema och inledde en s.k. "hemintervall" med 20 minuter kvar att åka. Detta väckte benen ordentligt och jag rullade in hemma med kroppen full av sprätt. Ska försöka ta med mig den känslan in på TC:n i veckan och dessutom försöka krydda med ett jobbpass nu när det är ljust kl 08.

2 kommentarer:

  1. http://www.handpresso.se/?products-wild

    //Lunkan

    SvaraRadera
  2. http://iloapp.bjornfredriksson.se/blog/one?Home&post=125

    SvaraRadera