fredag 31 maj 2013

Fram och åt sidan

Äntligen blev det lite tränat igen, första passet på tio dagar. Inte bra med långa uppehåll, men desto bättre när man väl kommer ut. Att rensa skallen och smörja upp benen nu var helt nödvändigt.

Processings cykelsektion med vänner körde söderut i Halland och fick 3,5 timme med fina G2-intervaller i lagtempoform under helt perfekta förhållanden. När nordlig vind är varm i maj, då finns det inte mycket att klaga på.

Henrik, Linus (Hagryd Bikers) och Emanuel (Lygnens Venner) fick öva lagtempo inför Vättern.

Någonstans i trakterna kring Veddige fick jag smak på glass i värmen. Och inte vilken bytta som helst utan Sias nya Truffle Chocolate som jag visste låg i frysen hemma. Ni ser ju själva...

... årets glass.

I morgon blir det cykling i/till Lidköping, beroende på utgången av kvällens afterwork.

söndag 26 maj 2013

Sparris, paddor och klippare.

Hemma från Tyskland efter en bra vecka med många jobbtimmar, ett par hundra Autobahnmil och underbar vit sparris. Ett enda pass cykel har hunnits med i veckan, men det blev också speciellt. Och i enlighet med gällande tradition så har crossen nu hängts in i verkstaden utan att tvättas.

Delar av lerig, tysk skogsväg förflyttade till crossen.

Henrik öser på genom surkålsfälten med sin Sintesi. Eller var det raps?

På stormarknaden i Kiel kunde den olycklige få med sig den här färgglada skapelsen för 399 Euro. Eller så var det summan jag skulle betala för att slippa den...

Idag har jag jagat ikapp med försakade göromål i hemmet och helt lämnat träningen åt Caroline som tog en ansvarsfull löpning i Änggårdsbergen. Efter en rekordsen frukost gick jag ut hårt och sög tag i gräsklipparen som slutade driva när grannen lånade den i förra veckan. Utan drivning på bakhjulen kan man glömma att ta sig upp för grässlänten på baksidan av huset, särskilt om man har 15 kg surt gräs i uppsamlaren och ett par blankslitna seglarstövlar på tassarna.

Det som började med en skruvmejsel slutade med att halva verkstaden låg utspridd på uppfarten. Till slut kom t.o.m. borrmaskinen fram och fick borrat upp en bult som gått av och när väl det problemet var löst så hade förstås ett nytt uppstått. Innan jag välte klipparen på sidan var jag noga med att täta bensinlocket så att ingen bensin skulle rinna ut. Olyckligt nog letade sig bränslet istället ut en annan väg då förgasaren tömdes rätt in i luftfiltret som sedan 20 år var fullt av gammalt gräs. Den sörjan satte ju förstås igen filtret totalt och maskinen ville inte starta. Och jag drog, och drog (skrattande änder), torkade tändstift och kunde inte begripa varför "old faithful" inte startade. När jag tillslut kom på att kolla luftfiltret och fick ut en dyblöt, bensindränkt grästorva till filter så anade jag problemet.

Med nyrensat luftfilter går morfars gamla gräsklippare som ett skott och gräset kapades därför på ny rekordtid. Behöver förmodligen montera en spoiler med ordentlig downforce vid nosen för att få ut full klippeffekt framöver, den vill lätt skena och stegra sig annars.

Efter en lätt lunch i solgasset på altanen vevades dagens andra projekt igång. Städning, tvätt och vaxning av bilen inför sommarens äventyr. Det får ju vara ordning på grejerna om man ska kryssa runt i Europa och turista.

Vill inte stå still...

Igår monterade jag också ett fäste för min iPad Mini så att man kan köra navigatorn från paddan. Blev riktigt bra och även schysst som musikpanel när man kopplar Spotify till bilstereon. 

För att testa installationen var vi tvungna att åka till Varberg för att köpa Siaglass i strut och gå en timme längs havet. Gick det gamla tävlingsvarvet från Gothia GP som man var med och DNF:ade när det begav sig. Jodå, så att... en bild därifrån så är vi klara sen:

Gothia GP i juni 2008, sitter i täten med min blå Pinarello. 
Th: Andreas Lindén, tv: Mathias Bergqvist och Niklas Gustafsson, om jag ser rätt.

lördag 18 maj 2013

Göteborgsvarvet

Mitt högerknä höll hela vägen idag och då blir man så här glad efter målgång.

"Dubbel-gilla" för ett friskt löparknä!

Var lite orolig innan start då jag kände lite knäsmärta i trapporna och även på cykeln på väg fram till Slottsskogsvallen. Men, när startgrupp 22 ormade iväg under åskoväder och tropisk värme så gled jag ut på vänsterkanten och höll mig där i 1:41. Öppnade lite försiktigare de första kilometrarna i år och gjorde fem vätskestopp istället för endast ett förra året, så jag tappade två minuter på fjolårets tid vilket inte gör ett skit. Mätt mot totalt fyra avverkade löpträningstimmar så är tiden faktiskt ganska bra.

Andra hade det betydligt värre idag och kämpade med värme och inre demoner. Otäckt att se folk trilla ihop i fältet av utmattning och knepigt att så många väljer att trycka musik i öronen så att de inte hör när man kommer klampande bakom. Fattar inte vitsen med att först betala 600 kr för att få springa under livemusik och publikjubel mitt i Göteborg och sedan isolera sig från omgivningen med musik.

Nåväl, nu är jag åtminstone seedad in i rätt startgrupp om jag skulle vilja göra ett försök på 1:35 nästa år. Eller kanske ner mot 1:30 om man får möjlighet till kontinuerlig löpträning under våren. 

I morgon blir det tre-fyra timmar distans på hojen och därpå en veckas jobbresa till Tyskland. 
Jawohl!

tisdag 14 maj 2013

Vad blir årets CX Sweden-pryl?

Lägger en 13-timmars träningsvecka till handlingarna. Efter Mallorcaresan har aktiviteterna haltat en aning men nu är maskineriet igång igen och däcken slits. Har ett par riktigt fina ostar liggande som väntar på limning, eller tejpning som det brukar bli när det gäller landsväg. Med Tufos klistertejp kan alla montera ett tubdäck som ALDRIG lossnar. Själv får jag använda kniv och skära bort dem. Inte aktuellt att byta förrän de är slut alltså.

Söndag: två och en halv timme stadig motvind och sedan blåsa hem igen. Alla som hade linjehoj, eller nyss hade sålt sin, fick vara med.

Inför lördagens Göteborgvarv gror en icke tillfredsställande osäkerhet om löpkapaciteten. Att jogga 21 km torde inte vara några problem för motorn men frågan är om knä och ben hänger med. Ett par korta pass under de senaste två veckorna har inte bringat någon större klarhet i frågan och därför tog jag i kväll ett beslut som skulle skingra alla tvivel. Det stod mellan att avstå helt eller att tillryggalägga aktuell distans på prov. 

Så nu sitter jag här och myser efter 1h 40 min löp med en fin känsla i kroppen.

På torsdag håller CX Sweden ett viktigt produktmöte i Mölndal. Det är dags att öppna stora förslags- och idéburken och spåna fram ett nytt vinnande koncept som tar vid där mössan sålde slut. Inledningsanföranden hålls från crossadeln och slutplädering sker i skenet av glödande grillbriketter. Det kan bara sluta på ett sätt och det luktar...succé.

onsdag 8 maj 2013

Episkt vårpass

Episkt vårflin?
I fredags eftermiddag bar jag vinterjacka och flossade benvärmare. I går kväll var det korta ben och ärmar med lite liniment på skålarna. Prognosen överträffades och Göteborgsregionen bjöds på en sagolik tisdagskväll med temperaturer runt 20 grader.

Jag passade på att njuta i dubbel bemärkelse, både av vädret men även av en skön känsla i kroppen som medgav ett skapligt effektuttag under lång tid. Körde långa, lite varierade intervaller, runt 15-20 minuter med ca 5 minuters vila mellan och lät Dogman sluka mil efter mil på smala, slingriga och lätt trafikerade vägar i Halland.

Passade på att prova en ny rutt i trakterna kring Veddige och landade i Kungsbacka igen efter knappt tre timmar. Det är alltid lätt att vara upphetsad över vårens första värme på hemmaplan, precis som med sommartid och skatteåterbäring, så att kalla passet episkt är väl kanske att ta i.

Några bilder från kvällen:

Undrar om någon Dogma2 åkt den här lilla vägen tidigare...det kändes inte så. 
 
Falköga noterar förstås den reglementsvidriga distansen om 10 mm ovanpå stammen. Efter drygt två veckor med sänkt styre så börjar ryggen ge med sig, men det ska tydligen till några pass till innan det känns klockrent varpå bågfilen med det gamla Sandvikbladet höjs och gör processen kort med gaffelröret. Eventuellt lämnar jag en mer reglementsenlig 5 mm:s distans kvar.

Kvällens kyrka. Vilken?

Små, smala asfaltsvägar med bra beläggning och igenvuxna diken. Påminner lite om Mallorca. Hur som helst så inbjuder de till fina och inspirerade intervaller.

måndag 6 maj 2013

Kein schattenfahren, bitte!

Senaste veckan har varit fylld med träning av blandade slag. Mest landsväg och cross, men även lite löpning har flätats in mellan varven. Nu säger genast "vän av Ek" att löpning inte är någon träning för cyklister men det visste vi ju sedan gammalt. Dock är jag anmäld till Göteborgsvarvet som går den 18:e maj och dit är det nu 11 dagar. Jag vet av erfarenhet att knät håller för tio träningspass varav tre nu är avverkade. Med Varvet inräknat så återstår max sex träningstillfällen, vilket blir ganska lagom innan nästa helg.

I morgon visar prognosen på hejdlöst vackert väder varpå Dogman förstås packas i bilen efter frukost, lagras i bagaget under dagen och sedan släpps lös från Kungsbacka efter jobbet. Siktet ställs söderut, ett par timmar ner i Halland, med lite längre intervallblock på schemat.

Måndagskväll med kvalitetstid i sadeln - sambocykling. 

Parallellt med bloggandet funderar jag också på att forska djupare i ett fenomen som både irriterat och fascinerat mig de senaste åren - "främling på hjul". I korthet kan fenomenet beskrivas som att en anonym person plötsligt positionerar sig med sin cykel bakom mig eller min grupp. Ofta sker det efter att individen passerats på vägen, men det förekommer även tillfällen då den oinbjudna gästen stöter ikapp för att få rulle.

Jag har tidigare raljerat över denna överträdelse som jag uppfattar som ett inkräktande på personligt territorium, en oförklarlig frihet som folk tar sig utan presentation eller fråga om lov.

Det senaste fallet är bara några timmar gammalt. Jag och Caroline cyklar i bredd på cykelbanan genom Billdal och samtalar i detaljerade ordalag om en bekant. Plötsligt märker jag hur en man, som vi tidigare passerat, rullat ikapp och lagt sig direkt bakom oss. Han ser att vi två hör ihop men han lägger sig ändå direkt bakom, inom lyssningsavstånd. Vårt samtal är inte längre privat, det delas med en okänd. Vår mysiga kvällstur störs av en oinbjuden anonym närvaro som skuggar oss längs vägen.

Min forskning har hittills endast lett mig till en viktig slutsats; 

en typisk "schattenfahrer" (tyska: skuggåkare) avslöjar snabbt sin orutin genom att kasta sig in på hjul bakom en person eller grupp som känns snabbare och/eller mer rutinerad eftersom han tror att det är så man tränar cykel. Han lider av en vanföreställning och lever i en värld där all cykelåkning på väg är organiserad och där cyklisterna kämpar mot ett gemensamt mål, som i ett motionslopp. Att inte medverka till gruppbildning tyder i hans värld alltså på orutin, i motsats till verkligheten. Han besitter inte förmågan att varken identifiera eller erkänna ett enskilt upplägg, en begränsad social aktivitet eller en sluten, organiserad klubb/lagträning.

Ett bevis för detta kan vi återigen hämta i närtid då min kompis Johan var ute och tränade ensam. Plötsligt konfronteras han av en entusiastisk, nybliven cyklist som utan omsvep avkräver honom destinationen för dagens pass; - vart ska du? Då Johan varken hade någon uttänkt rutt eller särskilt lust till sällskap så avböjde han "inviten" (och risken att få sällskap ända in i duschen) genom att svara att det inte fanns något särskilt slutmål för passet. Mot bakgrund av att alla motionslopp har ett mål dit man är på väg, gillades förstås inte svaret och frågan upprepades flera gånger tills dess att Johans önskemål om att få vara ifred levererades ordagrannt. Märkligt påhopp, men logiskt om vi följer teorin ovan.

Slutligen lämnar jag er med delar ur en dialog jag förde med en österrikisk "schattenfahrer" på Mallorca tidigare i våras. Efter att han legat på hjul i över 20 minuter slog vi helt sonika av på farten för att bli av med honom. När inte detta hjälpte öppnade jag ett samtal:

- Sorry, are you a member of our group? (ingen ärlig fråga egentligen)
- I like riding with you, thank you.
- Would you mind leaving us a bit of space?
- I am sick, doing recovery ride today.
- Okay, bye then.
- Are you from Sweden?
- Bye bye.
- Do you have snow there...?