söndag 13 oktober 2013

Bra cup-avslut!

Aldrig trodde jag att gårdagens sjätteplats var inom räckhåll idag. Inte en chans. Kroppen var trött och dagen med allt fokus hade passerat. Att ställa om och ladda på för en ny dag är inte helt enkelt. Stod mest och gäspade och frös i startfållan med inställningen att ändå ha så roligt som möjligt.

Planen var att gasa direkt i starten och se till vara topp fem genom de första två skarpa kurvorna. Därefter åka på snabba hjul några minuter och sedan slå av på tempot och invänta striden om topp-10. Mer än så borde inte finnas i kroppen. Det är trots allt ganska stor skillnad på att vara tränad för dubbla tävlingsdagar istället för enstaka insatser, och den tiden och träningsupplägget har jag inte haft i sommar/höst.

Starten gick enligt plan och jag tog rygg på Thomas Pettersson ut på andra asfaltsrakan. In på gruset märke jag direkt att jag enkelt kunde följa täten genom kurvorna och satt därför kvar ett tag. Efter två varv stod jag inför valet att slita mig med Thomas med risk för att röka benen för gott, stumna och rulla in på en 43:e plats. Alternativet var att åka själv, vilket är mindre fördelaktigt på det snabba varvet där rulle ger en fördel. Men, jag vet att jag går bra på gruset, gräset och över plankorna så med fritt spår tappar jag inte så mycket ändå.

Fullt fart i kurvorna. Gräset har antagit Rhinostatus, dvs det är bara att kliva på och styra in i kurvan.

Sakta men säkert nalkades förstås en trio bakifrån, anförd av klubbkamraten Philip King. Med sig hade han Hammarström och Wass. Med två varv kvar insåg jag att luckan skulle komma att täppas av Philip, men det borde rimligtvis kosta honom en del. Otäckare då om de två andra smiter förbi, utvilade och sprättiga inför avslutningen.

Förföljartrion på väg ikapp med Philip i spets.

I det här läget hade jag nästan glömt att jag fortfarande stretade runt på en sjätteplats och oavsett utgång luktade det succé. Och mot alla odds kändes benen ganska bra inför avslutningen och därför bestämde jag mig för att göra precis allt i min makt för att försvara placeringen och notera en dubbel-sexa i helgen. Philip smet förbi strax innan skogspartiet men jag var snabb på att stänga dörren för näste man som klotade i sitt försök att passera i nästa lömska innerkurva.

GCK mot GCK. CX Sweden mot CX Sweden. Team Grillcrossen mot Team Grillcrossen. Ofta har vi samma snittpuls, maxpuls och upplevda ansträngning också. Inte undra på att vi möts på slutet.

Resten av resan in blev en intern uppgörelse som slutade till min fördel då jag passerade Philip med ett par kurvor kvar till mål. Att jag sedan bjöd på ett saftigt framhjulssläpp i målkurvan och och var nära att lägga mig är ju typiskt, men det ville gå min väg idag helt enkelt.

Två sjätteplatser på samma helg är mitt bästa resultat någonsin i cupsammanhang. Det är tre år sedan jag härjade såpass långt upp i fältet, bl.a. i Ludvika och i Åstorp och jag kan säkert säga att jag hade fler watt att åka med då och en mer gedigen träning i ryggen. Så något har hänt med tekniken och med viljan kanske.

Lättnad, glädje och höga laktatvärden efter målgång.

Nu har jag ingen mer start planerad i årets Cx-cup, som för övrigt är över redan om en månad. Det är väldigt tråkigt men ändå till förmån för något ännu häftigare. Kanske kan man sladda runt på några vintriga Introcrossar och underhålla formen i tvättstugan på kvällstid, om läget tillåter. Ingen vet. Att därför få starta och avsluta min rekordkorta cup med två sexor känns fantastiskt roligt. 

Tack till alla som supportade längs varvet. Vi ses när vi ses!

4 kommentarer:

  1. Bra kört! Lycka till med den nya. Får väl ladda för revange i nått år då :)

    SvaraRadera
  2. Du ser ju knappt ut att ta i?

    Syns tydligt på denna bilden: https://www.dropbox.com/s/5f5oe4ysys7f4mc/bjornGBGCX13.png

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ah, den lätt avslappnade 900 wattsminen :-)

      Radera
  3. Grattis - bra kört!
    Undrar vad jag har i sittpuls...? ;-)

    /Joachim

    SvaraRadera