tisdag 15 april 2014

Mallorca - en plats i solen

Årets Mallorcaläger är det nog det sjätte i ordningen sedan 2006 eller 2007. Minnet är kort men ön är härlig och i år är jag nere i tio cykeldagar, något senare än vanligt eftersom påsken är där den är. Det verkar innebära att temperaturen är högre. Alltså vi går direkt på några frågor kring armvärmare;

a) varför ha armvärmare på sig mitt på en solig dag med 23+ grader i skuggan?
Anta att svaret är "som solskydd" och fundera då över;

b) varför har jag packat de flossade vinterarmvärmarna som Assos rekommenderar för 0-7 grader.
Svaret är att de matchar benvärmarna från samma serie, vilkas insats jag härmed fördömer på förhand.

Efter att under alla år cyklat rakt förbi Puig de Inca hände det plötsligt att vi körde upp och klappade på det sneda trädet bakom vilket ett gäng britter i proffskläder precis haft kakfest och lämnat små tårtbitar på marken. Backen upp är mild, men om man sitter på andra sidan ön när man kläcker idén så blir framkörningen ändå en halv eftermiddag.

En Mallis-klassiker, avnjuten i Felanitx. Det här var nog en av de största bocadillos jag serverats genom åren och väl indränkt i olivolja så räcker den förstås en stund. Tvärs över ön t.ex.

I år bor vi på Hotell Hispania i S Arenal. Här härjar även Cykelklubben.se med både cykel- och triathlonläger. Utsikt från middagsbuffén.

Christer svänger in i kurvorna upp mot Puigpunyent. Tredje dagen bjöd på ett fint bergspass med fem, ganska snälla klättringar om totalt drygt 2 000 m.

Inför den fjärde träningsdagen i morgon har vi i kväll fått ner förstärkning i form av Johan och Daniel Brengdahl, den senare vilken tog en meriterande sjätteplats på Östgötaloppet i söndags. Detta innebär nog i praktiken att jag sitter på hjul och hojtar "höger", "vänster" eller "nej, inte upp där" i minst sex timmar i morgon. Eller så ligger jag i spets med Dogman och ger SR-gruppen vad den tål. Och eftersom den tål mer än jag så lär jag snart förpassas till den först nämnda positionen.

Att döma av de första dagarna så får kroppen godkänt i uthållighet och energieffektivitet. Den går länge och gärna på ett litet intag, vilket gärna blir effekten av sådan träning som bedrivits under vintern. Högre effektuttag medges inte över tiden och jag är således grovt felkalibrerad för att åka fort uppför. Är man på rätt plats då, kan man undra? 

Svaret är "javisst"! Hälften är ju utför och där gäller andra naturlagar vilka jag lyckats matcha bättre...

Vill du veta var vi kör? Träningspassen går att följa via Strava här.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar