måndag 15 september 2014

Crossrapport söndag

Distans på cross, den bästa och roligaste träningen på hösten? Hitta nya, utmanande vägavsnitt, tunga grusbackar, fina stigar och okända passager. Vi brukar kalla det Safaricross och den återkommer varje höst som ett riktigt bra alternativ till klassisk distansträning.

Intensiteten skiftar, ofta och mycket. Man tränar igångdrag, teknik, balans och orientering. Under de 4,5 timmar rulltid jag hade i söndags körde jag 5-6 st 20-sekundare nära max, närmare 20 st korta spurter utan syra och mängder med styrkemoment - bara för att ta mig runt en uttänkt rutt. Kvalitetsinslagen kommer heller inte när du vill, hoppas eller behöver dem och på det sättet blir det nästan tävlingslikt.

Klockrent också med den gamla crossramen som byggts om/upp för ändamålet. Med 36/46 fram och 27/12 bak finns både lätt och snabb växel att tillgå för de grovt skiftande förhållanden man stöter på.

Med hjälp av de ystra gossarna på bilden nedan fick jag en dryg timme på asfalt och en fin startposition öster om Kungsbacka. Därifrån var rutten lagd österut på delvis bekanta stråk för att sedan peka norrut mot Lindome där jag tankade vätska. Sista halvan utgjordes av en ny sträckning upp mot Mölnlycke och ett beprövat avslut hem från Delsjöområdet, totalt 110 km.

Starters

Grusserpentiner i trakterna kring Någonstans.

Passets höjdpunkt var nog när jag svängde in på grusslingan i Bunketorp, öster om Lindome. En riktigt fin, slingrig löpstig i skogen som dränerats hyggligt och preparerats med grus. Snabbare än man kan hantera, en ren överlevnadskamp mot den närmsta naturen. Jag inbillar mig att det finns tider på dygnet då dessa marker inte beträds av annan och således skulle kunna stå värd för en vansinnigt rolig träningsform. Klädsamt nog respekterar jag förstås eventuella förbud, tillbud, påbud och anbud.

Passets bottennapp var utan tvekan promenaden genom träskskogen söder om Mölnlycke. På kartan valde jag mellan en stig och en mindre väg för att ta mig vidare norrut utan onödig asfaltskontakt. Stigen vändes ryggen och skogsvägen visade sig till en början vara ohyggligt brant, vilket alltid gläder och engagerar. Därefter blev jag hejdad av en studsmatta mitt på vägen, uppställd i anslutning till en närliggande fastighet. Detta borde ha varit en indikation på ett lågt trafikflöde men jag forcerade ändå eländet och fann mig själv plötsligt mitt i skogen. När riset blev så tätt att jag inte längre tog mig fram med cykeln på axeln sökte jag öppen mark i norr och fann träsket. Dessutom slet jag upp sårskorpan på vaden och fick stoppa strumpskaftet fullt av löv för att rädda mina snygga italienska strumpor från blodfläckar. Efter en kvart i ingenstans hade min inbyggda kompass ändå visat mig rätt och med ett dödsföraktande hopp från en klippavsats landade jag i utkanten av en trädgård, borstade av mig grenverken och sadlade upp i stor stil på den privata vägen nedanför.

Under hela rundan körde jag över mängder av stenar utan punktering. Challengedäcken med kanttråd har visat sig riktigt tåliga förutsatt att de pumpas med 3 kg och i möjligaste mån placeras utom fara för kraftiga genomslag. Om sådant spår inte finns tillgängligt är det bara att resa sig ur sadeln och låta cykeln röra sig fritt. I trakterna kring Råda Säteri fick jag dock gå i depå efter att en liten elaking gömt sig i ett skuggparti och satt ett bett i bakdäcket som snabbt fräste rent på löv i spåret.

 Däckverktyg från Campagnolo!
Slang och pump fanns i fickan men däckverktygen låg kvar hemma. Och där har de legat bra de senaste två åren. När jag i brist på bättre idéer åkallade lägre makter och en gång för alla utgjöt en förbannelse över genomslagspunkteringar så föll blicken mot marken. På vägen dit fastnade den på snabbkopplingen. Campagnolos Scirocco och Zonda har annorlunda snabbkopplingar mot Eurus, Shamal och Recordnaven som jag brukar åka på. De här är tunnare längst ut i handtaget och har som en liten hake där vid spetsen....

Mindre än fem minuter senare var jag på väg igen och däckverktygen kommer fortsättningsvis att ligga kvar hemma.

En länk till passet finns här. På söndag den 21:a september är det Safaricross igen, med valda favoritavsnitt från rutten ovan. Start kl 09.00 från Preem vid Vallen, tillsammans med GCK:s söndagsträning på väg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar